Texterna kommer att kompletteras med bilder så fort vi hinner!

KLOSTERHUSEN I VRETA

Cisterciensernas generella klosterplan applicerad på klostret i Vreta

Klostret i Vreta var i stort sett byggt i överensstämmelse med den allmänna idealplanen för alla cistercienskloster. En avvikelse – som dock förekommer på fler håll – var att klosterhusen i Vreta uppfördes på kyrkans norra sida; idealplanen däremot anvisar den södra. Anledningen till detta är inte känd. Det finns de som menar att nunneklostren förlades till kyrkans norra sida eftersom den är Jungfru Marias sida i kyrkan, men långt ifrån alla nunnekloster ligger på den sidan, så detta kan knappast ses som ett svar på frågan. Ett annat argument är att södra sidan om kyrkan i Vreta redan var upptagen av en kyrkogård. – Nå, man får nog acceptera att frågan är och förblir obesvarad.

Klostermodeller (se också fliken ”Visualisering”)

I Vreta finns idag två klostermodeller som vill åskådliggöra hur det kan ha sett ut. Den ena står inne i kyrkans lilla museum och avser att visa förhållandena omkring 1289.

Den andra visar hur klostret kan ha sett ut i slutet på 1300-talet. Denna modell återfinner man utanför kyrkans västportal just där klostrets senmedeltida ingång var placerad.

Byggnader som inte syns

Vad som inte syns någonstans är den allra första östra klosterlängan, den som troligen brann en bit in på 1100-talet. Den var byggd i anslutning till kyrkans västligaste korsarm, även denna länga uppfördes på kyrkans norra sida. Den kom till under den allra första tiden, alltså innan kyrkan förlängts med ett nytt tvärskepp i anslutning till det kor som blev nunnornas klosterkyrka. (se också ”Klosterliv i Vreta”)

Leksystrarnas existens i Vreta är omdiskuterad. Deras hus borde enligt den generella planen för cistercienskloster ha legat väster om klostergården men man har vid den stora arkeologiska utgrävningen åren runt 1920 inte hittat några spår efter byggnader på den platsen.

Byggnader och ruiner som syns

Cirka hundra meter väster om kyrkan finns en ståtlig 1200-tals byggnad kvar tämligen intakt. Den uppfördes som klostrets spannmålsmagasin – i praktiken klostrets bank och kassaskåp.

I övrigt ligger klosterbyggnaderna i ruiner idag, men det är välvårdade och vackra ruiner och många besökare letar sig dit. Klosterbyggnaderna hade rivits på 1700-talet och täckts över, men åren 1916 – 1926 grävdes ruinerna av dem fram. En omfattande ruinrestaurering genomfördes somrarna 2000 – 2007.

Den byggnad som syns vida omkring

Den gamla 900-åriga klosterkyrkan är kvar i hela sin härlighet och reser sig mäktig på höjden ovanför slätten. (se också ”Klosterkyrkan i Vreta”)

På parlatoriets plats ett dophus? före klostertiden

Går man idag in i det rum som på klostertiden var parlatorium, finner man en elegant glasöverbyggnad över en dubbeltrappa ner i marken med en vattencistern i mitten. ”Cisternrummet” kallades det vid utgrävningen runt 1920 men efter förnyad arkeologisk undersökning 2006 har man kommit fram till att där – innan klosterbyggnaden uppfördes – verkar kunna ha funnits en tidigkristen dopanläggning inrymt i ett eget hus, ett så kallat baptisterium, alltså ett dophus.

Denna för Skandinavien helt unika anläggning – trapporna och karet i mitten, allt under marknivå – har ansetts värd att skydda, samtidigt som man via glaset velat erbjuda fri insyn året runt. (se också ”Dophus före klosterhus?”)