Vreta kloster och kyrka under cistercienserna – år 1162-1248

År 1162 lät kung Karl Sverkersson donera medel till Vreta och inviga ett klostret för nunnor. Det skulle följa cisterciensernas ordensregel, trots att cistercienserna ännu inte accepterade kvinnokloster. I formell mening var klostret nog därför benediktinskt i början och fram till början av 1200-talet. Vid invigningen blev kungens syster Ingegerd detta klosters första abbedissa.

Kyrkan byggdes till i öster med ett nytt rakt avslutat kor med korsarmar. Det är byggt i typisk cisterciensisk stil. Man ändrade också taken så att det blev samma höjd på taknock och takfot på alla kyrkans delar. Det var tunnvalv i det nya koret och dess korarmar. Vi vet inte säkert om denna valvslagning verkligen kom till stånd. Långhuset var troligen fortfarande utformat som en basilika. Här föreligger dock en viss osäkerhet. En förödande brand (brand nr 2) härjade kyrkan strax före år 1248.

Enligt Curman och Lundberg kan kyrkan, med angränsande klosterbyggnad, under denna tidsperiod ha haft ett utseende enligt följande bild.

Rekonstruktion av klostrets äldsta korbyggnad, perspektiv och plan [CL fig 57 a-b].

Enligt Gunnar Redelius var det inte en basilika utan istället en hallkyrka. Dessutom menar han att kyrkan saknade västtorn.

Det är osäkert hur långt man hunnit med klostrets byggnader under denna tidsperiod. Vi vet helt enkelt inte tidsmässigt när klostrets olika hus byggdes eller ändrades. Vi antar t.ex. att korsgången inte färdigställdes under denna tidsperiod. Det friliggande baptisteriet från föregående period är nu överbyggt med parlatoriet i den östra klosterlängan.

Följande bilder visar en datorvisualisering av kyrkan sedd snett uppifrån i olika riktningar. Koret har nu fått ett karakteristiskt cisterciensiskt utseende. De nya klosterbyggnaderna utgår från den norra korsarmen. Ingångar till kyrkan finns i tornets västsida, på sydsidan av långhuset, på västsidan av den södra korsarmen, och på östsidan av den norra korsarmen, porta mortuorum. Det finns nu tre absider, vid det Stenkilska gravkoret samt vid det norra och södra tvärskeppet.

Kyrkan sedd snett uppifrån från SV.

Kyrkan sedd snett uppifrån från SO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NV.

Det år 1162 invigda klostret, i cisterciensisk stil, framgår av nedanstående bilder. Strax utanför klostermuren i norr ligger köket där klostrets mat tillagades. Man hade antagligen en egen brunn intill köket eftersom det gick åt ganska mycket vatten där. Den modellerade brunnen är således bara ett antagande. Närmast köket i norr ligger också matsalen, refektorium, till vilken klostermuren ansluter. Mellan matsalen och kyrkan ser vi tvättrummet, lavatorium, som har fått ett tänkt utseende.

Den långa och höga klosterbyggnaden i öster består av sakristia, kapitelsal, dagtrappa som leder till övervåningen och nunnornas sovsal, dormitorium, parlatorium och längst ut nunnornas arbetsrum.

Infarten till klostret under denna tidsperiod var sannolikt från norr vilket är markerat med en väg mellan matsalen och klosterhuset. Var klostrets entréport fanns vet vi inte. Den tidigare klosterbyggnaden, före cistercienserna, är markerad i markytan (kanske syllstenar) mellan norra tvärskeppet och matsalen.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från SV.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från SO.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från NO.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från NV.