Pilgrimsvandringen den 19 april 2009     Fem förväntansfulla pilgrimsvandrare samlades utanför Linköpings domkyrka efter mässan den 2-a söndagen i Påsktiden. Vi skulle gå klosterleden norrut. Målet, det bokstavliga, var klosterkyrkan i Vreta, men det verkliga målet var själva vandringen och alla upplevelser utefter vägen. Först lyssnade vi till några tänkvärda ord som Lena läste och därefter började vandringen i stadsmiljö.           När vi kom fram till Skäggetorps kyrka var det dags för den första pausen. Nu var vi alla hungriga och öppnade våra ryggsäckar för att plocka fram lunchpaketen. Det smakar alltid extra gott när maten förtärs ute i naturen. En överraskning kanske för en del att det kan kännas så mitt i stadsdelen Skäggetorp. Men vi satt i gräset under ett stort träd och lyssnade till fågelsången och solen sken från en klarblå himmel. Nu fick vi inte bara lyssna till Lenas valda stycke i Pilgrimsboken, utan också smaka på små goda marsipankycklingar som hon fått över i påsk. Efter detta var vi redo för nästa etapp.   Ute på slätten vandrade vi mellan stora bördiga åkrar och lärkan drillade högt i skyn. Så många tankar som far runt när man bara går i sin jämna lunk. Tacksamhet över allt det vackra runtomkring och som vi har möjlighet att njuta av. Ibland känns det också som om man är helt utan tankar och det enda som är verkligt är de egna stegen och ljudet av dessa steg.   När vi kommer fram till Kaga by utbyter vi tankar om det vi ser, den gamla skolan, bygdegården och kyrkan. Vi har tur när vi kommer fram till kyrkan, för den är öppen så att vi kan gå in och titta på den. Kaga är en av alla de vackra medeltidskyrkorna på östgötaslätten. Vi vilar en stund och hämtar nya krafter.   Den sista etappen är annorlunda. Då måste vi gå på cykel/gångvägen parallellt med Bergsvägen där trafiken är oerhört tät. På strandängarna vid Roxen är det gott om sjöfåglar. Det har varit en riktigt blåsig dag och här känns det verkligen uppför backen till Vreta.         Vi avslutar vår pilgrimsvandring med en stunds vila inne i klosterkyrkan. I Stenkilska gravkapellet sjunger vi ”Härlig är jorden” tillsammans och så får vi tacka varandra för denna dag.