Vreta kloster och kyrka under cistercienserna – år 1432-1582

Efter den svåra branden år 1432 (brand nr 3) återuppbyggdes kyrka och kloster som före branden, men med några få avvikelser. Man byggde bl.a. ett mindre torn vid sydvästra hörnet av kyrkan. Detta torn i huggen kalksten med gavelrösten i trappstegsform var dock inte starkt nog att bära kyrkklockor. Klostrets kök förlängdes med en ny sektion i norr.

Under denna tidsperiod, med start efter Västerås riksdag 1527, inträffade reformationen med stora förändringar för såväl kyrkoliv som klosterliv. Efter beslutet om reformation tynade klosterlivet sakta bort och de sista två nunnorna avled 1582. Därmed var klostertiden över i Vreta.

Erik Dahlberg [1698-1715] beskriver i sitt verk ”Suecia antiqua et hodierna” Vreta klosters kyrka med nedanstående bild. Lägg särskilt märke till det nya tornet i sydväst. Bilden är från en senare tidpunkt så vissa förändringar som syns inträffade inte under denna tidsperiod.

Vreta kloster: Erik Dahlberg ”Suecia antiqua et hodierna”, utgiven 1698-1715.

Om klostrets utseende efter återuppbyggnaden vet vi ganska lite. Vi antar att det, förutom det nya tornet i SV, fick ett i stort sett oförändrat yttre. Tornets funktion är okänd.

Kanske har det även funnits ett andra torn i NV så att västfasaden var symmetrisk. Tiburtz Tiburtius, kyrkoherde och prost i Vreta kloster på 1700-talet, skriver att detta andra torn i NV förstördes vid en brand och aldrig återuppbyggdes. När detta skedde är ovisst. Enligt Curman och Lundberg (1935) fanns bara ett torn, det i SV. Visualiseringen visar detta fall.

Följande bilder visar en datorvisualisering av kyrkan sedd snett uppifrån i olika riktningar. Koret har ett karakteristiskt

cisterciensiskt utseende. Klosterbyggnaderna utgår från den norra korsarmen. Ingångar till kyrkan finns på västgaveln, på sydsidan av långhuset, och på östsidan av den norra korsarmen, porta mortuorum. Det finns bara en absid, vid det Stenkilska gravkoret.

Kyrkan sedd snett uppifrån från SV.

Kyrkan sedd snett uppifrån från SO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NO.

Kyrkan sedd snett uppifrån från NV.

Klostrets utseende under perioden 1432-1582 framgår av nedanstående bilder. Strax utanför klostermuren i norr ligger köket där klostrets mat tillagades. Efter branden 1432 byggdes köket till och förlängdes i norr. Man hade antagligen en egen brunn intill köket eftersom det gick åt ganska mycket vatten. Närmast köket i norr ligger också matsalen, refektorium. Mellan matsalen och kyrkan ser vi korsgången som omger klostergården med tvättrummet, lavatorium.

Den långa och höga klosterbyggnaden i öster består av sakristia, kapitelsal, dagtrappa som leder till övervåningen och nunnornas sovsal, dormitorium, parlatorium och nunnornas arbetsrum. I en tillbyggnad utanför finns ytterligare två rum vars funktion är okänd.

Infarten till klostret under denna tidsperiod har flyttats till den västra delen av klostret. I en tillbyggnad till den södra korsgången finns nu entrén. En väg som för till klostret finns markerad i bilderna nedan. Den tidigare klosterbyggnaden, före cistercienserna, är markerad i markytan (kanske syllstenar) mellan norra tvärskeppet och norra delen av korsgången. Notera också att klostermuren nu delvis är flyttad.

 Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från SV.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från SO.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från NO.

Kyrka och kloster sedda snett uppifrån från NV.